Rättning, start & stopp

Uppställning orkestern 

Alla har sin plats i orkestern och fyller en liten men betydande roll som tillsammans skapar en helhet. Det gäller att vara koncentrerad och uppmärksam på vad som händer runtomkring samt stolt och trygg i sin egen uppgift. 

För att se till att orkestern behåller sin fina form finns det regler hur vi håller rättning. Leden ska vara raka, alla lejon på rätt plats. Oftast ställer musikerna upp fyra personer bredvid varandra i varje led (även kallat 4&4) men de kan även stå 3&3 eller 5&5. 

Observera: Du ska gå rakt bakom den som är framför samt i linje med den som är längst till vänster i ditt led. Detta resulterar i att personen längst till vänster (även kallad vänsterkant) får ett större ansvar. Se bilden för en översikt över Göta Lejons uppställning.

Avstånd mellan leden i sidled ska vara dubbel armlängds avstånd.
Avståndet mellan leden framåt är två stora steg (ungefär 2 meter).
Ett sätt att kontrollera rättningen mellan leden är att kolla på diagonalen som är markerad med ett blått streck i figuren.

Mer information om fanor finns här.

Tamburmajoren

Den som bestämmer under en spelning är tamburmajoren. Oftast är det en person men i undantagsfall kan det vara två stycken och då bestämmer de tillsammans. 

Tamburmajoren är klädd i en speciell uniform, har en högre hatt och en stav i handen. Det är med den staven som tamburmajoren ger tecken åt orkestern vad som ska hända. Tamburmajoren kan även ge kommandon med sin röst eller sin visselpipa. En vissling betyder att tamburmajoren vill ha orkesterns uppmärksamhet och ofta att det snart är dags för uppställning. 

Observera: Tamburmajoren har alltid rätt. Det innebär att även om det skulle se konstigt ut eller om tamburmajoren gör något oväntat så ska övriga i orkestern följa det. 

I denna marschguide kommer tamburmajorens tecken/kommando visas i en blå ruta uppe i det högra hörnet. Tamburmajoren kännetecknas i figurerna i marschguiden som personen med en vit stjärna.

Steg och ansteg

Ett steg innebär att man lyfter på ena foten och placerar den antingen tillbaka på samma plats på marken eller en liten bit framåt. Det kan alltså innebära att orkestern rör sig framåt eller att vi står still och ”trampar på stället”. 

Vänster fot sätts alltid ner på första slaget i en takt, ”ettan” och höger fot på andra slaget och så vidare. Första steget är alltid på vänster fot och det sista steget alltid på höger fot. 

Ansteg innebär att orkestern har stått stilla och tar det första steget framåt. Orkestern börjar på detta sätt röra sig framåt direkt och kommer iväg utan att det blir en fördröjning mellan leden.  Tamburmajoren markerar att ett ansteg ska göras genom att sikta med spetsen på staven framåt och göra en liten rörelse framåt.

Om man hamnar på fel fot görs ett dubbelsteg, ett så kallat hoppsa-steg, så snart detta uppmärksammas. För att veta vilken fot man ska gå på så kan man till exempel lyssna efter ”ettan” i musiken eller titta på tamburmajorens fötter. 

Låt, mellanmarsch och kantslag

De tre sätt som orkestern kan skapa ljud är:

• Låt: alla musiker spelar, dansarna och flaggisarna dansar oftast. Det finns ungefär 80 låtar i repertoaren, många av dessa har dansarna en dans till. Flaggisarna har tolv danser, några är kopplade till specifika låtar andra kan dansas till olika låtar som inte har allt för snabbt tempo eller ovanlig takt.
  Låtarna delas upp i stålåtar – spelas när orkestern står still med fötterna, och gålåtar – spelasnär vi går.

• Mellanmarsch: hela slagverket spelar, dansare dansar ibland. Det finns sex mellanmarscher.

• Kantslag (även kallat knack): endast en virveltrumma spelar på slagen. Kantslag kan användas när vi inte får höras för mycket men fortfarande ska kunna gå i takt.

För mer information om tamburmajorens tecken, se tidigare avsnitt.